Bakgrund

Inför en långseglats  sommaren 2011 där vi fick låna Pärlan började vi fundera på hur vi ville att en egen båt skulle se ut. Kanske konstigt att man väljer att kolla på båt innan man ger sig iväg på en 3,5 månaders seglats men vi resonerade som så att det är bra att veta och känna till olika båtar för att kunna prata med båtägare som vi träffar. Vi formulerade en lista med olika krav och önskemål.

-under 12 meter, pga hamnavgiftsgränser

-gärna sex fasta kojer så våra grabbar på sikt kan ta med sig kompisar

-möjlighet att bo i under längre perioder (även vintern)

-skall fungera att segla med (kan tyckas självklart på en segelbåt men i våra ögon är det inte alla som funkar…skarpa hörn i inredning, pentry/toalett som är dåligt designade så det inte fungerar i sjögång, inga grabbräcken är exempel på grejer som vi tycker saknas på många nyare båtar)

-sjöduglig och stabil konstruktion

-stuvutrymme

-snygg design

med dessa önskemål i bakhuvudet började vi sondera marknaden och surfade många timmar på olika båtsäljarsidor både inrikes och utrikes . Tankarna for fram och tillbaka och snart hade vi en lista med båtar som skulle kunna tänka oss. Under resans gång kom vi fram till att vi inte ville  ha stickkojer som man måste krypa in och vända sig i och där kudden riskerar att ramla ner när man sover, därigenom gick väldigt många typiska chaterbåtar bort.

De båtar som som kom upp på listan var följande:

–Najad 360

–Hallberg Rassy 36, Mk II

–Maxi 38+ eller 1200

 

Både Najaden och HR är ju enligt svensk tradition stabila långfärdsbåtar med bra kölkonstruktioner, Maxin har en annan kölkonstruktion men skulle nog funka. Men det var ändå inte helt rätt, vi rannsakade oss själva och kom väl fram till att vi inte riktigt kan se oss som ägare till en HR eller Najad. De båtarna seglas ju av folk med mycket pengar och en helt annan stil än oss, en löjlig tanke kanske med kändes trots allt inte helt oviktig!

Återstod gjorde då Maxi 38 eller allra helst en 1200 som vi tycker var lite finare med teaklisten på sidan istället för gummilisten.  I vår fortsatta strävan efter information om båtarna lånade vi en bok av Göran, ’500 segelbåtar i test’. Den boken ger ingen sanning om båtarna utan är ju författarens personliga bedömning (vilken jag inte alltid delar) men är en bra sammanställning över väsentliga fakta som vi hade nytta av.

Diva 38

När jag lusläste den så fann jag i spannet precis under 12 meter en för oss ny båt, Diva 38. Jag lurades dock först att tro att det var en ”vanlig” stickkoj i akterhytten. Efter lite surfande och googlande konstaterade vi snabbt att detta verkar ju vara en riktigt smart och annorlunda disponering under däck.

   

Akterhytten är tack vare en tvådelad sittbrunn skapad så att man har huvudet akterut och ligger med huvudet under aktre bänken i sittbrunnen. Detta ger en rymd ovanför huvudet som man inte skulle få annars.

På babordssidan akter finns det en hytt med en våningskoj.

  

I salongen finner man inte många raka linjer, detta ger möjlighet till att disponera ytorna på ett bra sätt. Framför allt har den ett pentry där du står säkert även i lite sjögång. Pentryt ligger på babordssidan med diskhoar in mot mittlinjen. Runda former med grabbräcken placerade lite varstans gör det möjligt att förflytta sig även om det rullar lite. (Vi har provseglat en Diva 38 i lite sjögång där vi passade på att testa hur den funkar).

Navplats om styrbord i salongen, liten kan man kanske tycka men samtidigt kan man undra hur mycket man idag navigerar från en sådan plats. Det mesta sker ju från sittbrunnen med dagens teknik med integrerade system.

Akter om navplatsen finns toalettutrymmet som innehåller en våtrumsgarderob, toalett, handfat samt en dusch (med lite god vilja).

Förpiken är som på de flesta båtarna, en sittplats finns precis innanför dörren på styrbordssidan och på babord finns det en hänggarderob.

I akterkant av sittbrunnen finns det två stora stuvutrymmen som man når via luckor i bänken. Utrymmena är djupa och kräver säkert bra planering för att kunna utnyttjas ordentligt.

Efter att sökt på internet efter alla bilder och fakta som finns om Diva 38 tar vi en kontakt med konstruktören Bernt Lindquist, efter ett antal långa samtal har vi fått en öppning för att få lov att köpa ett skrov i halvfabrikat.  Vi seglar iväg på vår långsegling och håller skarp utkik efter Diva 38:or utan lyckat resultat. När vi efter en tur upp längs norrlandskusten kommer åter till Stockholms skärgård så finns det en som ligger till salu på Bavias brygga i Barnvik, vi seglar dit och gör en grundlig inspektion av båten. Vi lyfter på allt och kryper igenom hela båten.

Vi hittar en del grejer som vi skulle vilja förbättra, men inget större. Det enda som vi konstaterar är lite negativt är att det kanske är lite lågt till ”tak” inne i salongen (Tobias är ganska lång).

Det var inte läge att köpa båt där och då men vi var i detta läget helt övertygade om att det får bli en Diva 38, den är så nära perfekt för oss som man kan komma. Alla som har funderat på båt vet att det är en massa kompromisser som man måste göra. Vi är helt övertygade om att vi kommer att ha en båt att växa med och utvecklas i.

Köpa begagnat eller bygga halvfabrikat

Den diskussionen började i samma stund som vi lämnade Barnviks hamn och fortsatte vår resa mot Västkusten. Det skapades lista på för- och nackdelar på respektive alternativ.

Med halvfabrikat fann vi följande argument

Nackdelar

• mycket jobb
• dyrt
• tar lång tid
• oklart andrahandsvärde på båten

Fördelar

• känd historik
• påverkbar konstruktion
• högre ekonomiskt värde på färdig båt
• större möjlighet att påverka riggalternativen från början
• kul och en bra erfarenhet

och på en begagnad båt fann vi följande

Nackdelar

• okänd historik
• gamla grejer
• åldrad båt
• svårare att ändra riggen i efterhand

Fördelar

• mycket båt för pengarna
• kan segla direkt

Sen hade vi en del funderingar som vi inte visste om det var för eller nackdel, tex balsa som distansmaterial i skrov och däck. Argumenten prövades från alla upptänkliga vinklar och vi kom egentligen ingenstans, vi var tvungna att efterforska mer på den ekonomiska sidan för att kunna gör en bättre värdering av de olika alternativen. Under det fortsatta arbetet ökade kontakterna med Bernt, vi körde två spår parallellt, ett med begagnad båt och ett med halvfabrikat.

Vi jobbar på en specifikation på ett halvfabrikat för att kunna få ett pris att jämföra med. Under ett av dessa samtal säger Bernt ”jag har två nyheter som du till en början inte kommer att gilla men jag skall övertyga dig”. Den ena handlade om att de skulle byta produktionsvarv och den andra om att de gör vissa ändringar i formen, de skall höja fribordet med 10 centimeter.  Vi nappade ganska snart men blev precis som Bernt misstänkte oroliga hur det skulle se ut. Bernt hävdar att man inte kommer kunna se höjningen från utsidan.

  

Vi skickar över en bild till vår vän Helena som klipper och grejar lite och skickar snart tillbaka några bilder på hur det kan komma att se ut.  Bilden till vänster är original och i bilden till höger är skrovtet höjt ca 10 cm. Vi är nu helt övertygade och argumenten för att bygga ett halvfabrikat blev genast starkare.  Nu finns det ju en lösning på det enda som vi identifierat som ett problem, ståhöjden inne. Detta vänds och vrids på ett litet tag och ganska snart inser vi att bygga själva är rätt väg att gå.

Mea Diva, en Diva 38.2

Vi beslutar oss för att bygga och arbetet med specifikationen fortskrider i ökad takt, många mail och telefonsamtal senare kommer det ett pris på halvfabrikatet. Vi har stort behov av att summera kostnaden för att veta att vi ligger inom de ekonomiska ramarna. Specifikationen blir mer komplett och kostnaderna klarnar.

Diva 38.2 är utveckling av Diva 38. Den största förändringen är en höjning av skrovet med 10 centimeter. Invändigt är det inte så mycket förändringar men förpiken omplaneras lite.

Inredningen i salongen kommer vi att göra lite annorlunda, istället för soffan om styrbord väljer vi  där två fåtöljer. Toalettutrymmet kommer vi att försöka omdisponera så vi förhoppningsvis kommer att få in en dusch i förkant och toastol i akterkant och däremellan handfat och skåp. Sjöställsgarderoben skippar vi med avsikten att använda duschen till blöta regnställ. Innertaksmodulen kommer inte att passa till den nya båten  vilket gör att varvet skippar den, detta ser vi som en fördel då vi har lättare att eftermontera beslag och annat.

Vi hoppas och tror att vi kommer kunna växa och utveckla våra seglatser i denna båt! Vår ambition är att långsiktigt rusta båten för europafart med god möjlighet att leva och bo ombord under längre tid.

Tobias & Malin

[hupso_hide]