Kategoriarkiv: Funderingar

Lite allmänna funderingar gällande allt möjligt.

Konstruktionsregler vid kappsegling

För att inte hamna i en situation där det krävs en massa ombyggnationer om vi mot förmodan skall delta i någon havskappsegling eller liknande försöker jag finna konstruktionsregler som är begripliga.

ARC Rallyt kräver följande:

Safety Equipment
Each participating yacht is required to carry certain safety and communications equipment as specified in the Safety Equipment Regulations. This equipment is checked during the mandatory safety equipment inspection before the start. Mandatory safety equipment includes:

  • Approved liferaft
  • VHF radio transceiver
  • Long range communications equipment able to send and receive email
  • Approved ship’s EPRIB (not a personal locator beacon)
  • Radar reflector
  • Flares
  • Lifebuoys and man-overboard equipment
  • Bilge pump operable from on deck
  • Navigation lights
  • Lifejackets with harnesses

Det verkar som om det finns mer krav om man läser på deras hemsida. Dessa får man om man anmäler sig till rallyt vilket inte är aktuellt just nu…

Söker mig vidare på svensksegling.se utan att finna något om konstruktion. Det som jag funderar över är hur mycket länspumpskapacitet måste man ha, skall varje utrymme kunna länsas och iså fall från däck. Det vore ju bra om man visste detta nu medan vi bygger.

Får kolla med Kalev och Bernt om de vet!

/Tobias

 

Toalett

Har tagit hem vår toalett, en eltoa med separat vattenpump och kvarn. Den säljs som ”tyst” men det är säkert som Joel på Viking sa att det är ju inte en toa man spolar på natten utan att det hörs… Vi behöver den för att kunna fortsätta projekteringen av toaletten. Det går helt enkelt inte utan att testa ”på riktigt” men toan på plats.

  

I de fortsatta funderingarna har vi kommit till handfatet, för att behålla Divans formspråk måste vi jobba med mjuka runda former. Det vore kanske bra med ett ovalt handfat, det behöver dock vara ganska litet för att få plats. Det blir troligtvis ett i plast då rostfritt känns mer som en offentlig toalett vilket det ju inte skall bli!

/Tobias

 

Byggsemester, eller segling med Pärlan

Igår kom vi hem efter att spenderat två veckor ute med Pärlan, mamma och pappas fina UFO 34 från -77.  Tack för lånet!! Vi har seglat längs Bohuskusten och kom till Strömstad som längst norrut.

Det har varit skönt att vara ledig från båtbyggandet ett tag men nu är arbetslusten större än på länge och viljan att få henne sjösättningsklar till nästa säsong är stor.

Under seglingen har vi funderat mycket på olika detaljer, kollat bottenfärger, pullpittar, sprayhoodfärger och olika dävertarrangemang. Andra smarta lösningar och grejer har vi också hållt ukik efter.

Malin fann i en butik på Smögen dessa fina muggar att ha ombord, tyvärr fanns det bara 6 st så om någon vet ett ställe som har två till är vi intresserade!

Vi har sett två Diva 38or, en norsk som vi mötte syd om Sotenkanalen och en som var inne och snurrade i Hunnebostrand. Den la sig tyvärr inte för vi skulle gärna vilja kika närmare på den då den hade ljus sprayhood vilket vi är intresserade av. Vi hann inte ens ta kort på den 🙁

Någon som vet en Diva 38 med ljus sprayhood så hör gärna av er!!

Hade lite arbetslust i går eftermiddag och städade i ordning ombord, det blir förhoppningsvis finbesök på torsdag då den sk OperaDivan kommer förbi. Nu skall jag arbeta ett pass innan vi kan börja bygga igen men sedan är vi i gång som tidigare!

/Tobias

Bottenfärgsfunderingar

Vi funderar lite på vilken färg på bottenfärgen vi ska, vi var helt inne på en vit men efter att tittat runt lite kanske det lutar åt en riktigt mörk röd istället. De vita vi sett ser ofta gröna och smutsiga vilket inte på samma sätt syns på en mörk röd.

Det gäller att fundera i tid…

/Tobias

Låg produktivitet men mycket tänkande!

Just nu känns det inte som om det händer så mycket ombord. Det funderas desto mer, en plan över toaletten skapas, en fortsatt arbetsgång tar också form. Den innebär i korta drag att vi skall försöka färdigställa plastjobben nu direkt dvs isolering i akterstuven och ankarboxen samt att spackla och måla kölen. Sedan fortsätter vi med snickerier och inte det elektriska som vi först hade tänkt. Det blir snickerier och el lite parallellt, det blir för mycket gissande om vi gör elen direkt insåg vi när vi började grubbla på det lite mer ingående. Hoppas att det blir en bra lösning!

  

Har fått gjort lite iallafall, mallat av akterstuven och sågat till de isoleringsskivor som skall sitta där. Pratade med Jara Plast som ger god support och fick en arbetsbeskrivning förklarad för mig. Det blir till att blåsa av skivan då den är full av sågdamm, prima skivan, på med matta och sedan upp på skottet, enkelt som en plätt…..

Färdigt, bara att montera…skall försöka passa in det på plats innan plastningen tar vid. Tänker skruva upp det med tillfälliga lister som sedan tas bort innan galsfibermattan på ytskiktet skall dit.

/Tobias

Mera Empirbus

Har pratat med Empribus i Uddevalla, det är helt klart så att detta är ett modernt system som bygger på ny teknik(i jämförelse med klassiskt system). De frågor som vi har gällande driftsäkerhet har vi fått svar på, känns bra!

– Det är inte känsligare än någon annan elektronik vid åska, kablarna är skärmade vilket ger ett visst skydd. Vid en direktträff är det inte mycket elektronik som står emot. Det har vi tråkiga exempel på, se Ambika. Tog en kontakt med vårt försäkringsbolag som meddelade att de tar den typen av skador utan självrisk.

-Pratat med SSRS teknikanvarig som inte har något att invända mot systemet, de sitter i över 40 av deras båtar vilket ger oss gott förtroende. Deras system är långt mycket mer avancerade än vårt!

-Kabelaget är vanlig nmea 2000 standard vilket är bra för en sådan kabelstam måste vi ändå ha i båten för instrumenteringen. Har gjort en del efterforskning mellan fallen på jobbet idag och konstaterat att Garmin använder samma kontakter medan Raymarine  använder en specialkontakt som kräver adapter mot nätvärket. Ingen stor grej egentligen men bra att veta.

Kvarstår att fundera på, bland mycket annat,  är hur man får ett bra system med tankgivare. Som jag fattat det så är det inte några problem att få in signalerna i systemet men hur skall man presentera det på ett bra sätt. Man kan helt säkert  plocka ut signalen också, men går kanske lite väl många ”kanaler”  om man måste använda en kanal per givare. Misstänker att det finns en lösning på detta också, det gäller bara att fatta hur det funkar! Får ta en ny kontakt på måndag!

/Tobias

 

Elsystem, Empirbus

Vi har ju funderat mycket på vårt elsystem, dess konstruktion och svårigheten att få plats, nämnde detta för en bekant som jobbar på SSRS med deras båtar och teknik. Han tyckte vi skulle kolla på Empirbus, ett modernt bus system. Jaha, vad är det då…..drog mig till minnes en kommentar som Douglas lämnade här för länge sedan där han rekommenderade det. Ringde Douglas som talade sig varm för systemets förträfflighet.

  

Så som jag fattat systemet bygger det på ett nmea2000 nätverk och dess standardkontakter. Kommunikationen mellan empirbusburkarna (elcentralerna) går på samma kablar som plotter och övriga instrument går på, det behövs inte något separat nätverk.

  

Så här ser ”burkarna” ut, hit kopplar man alla förbrukare. Varje enhet har enligt uppgifter från deras hemsida 16 portar med lite olika konfigurering. Till ett system med fler än tre enheter behöver man en ”hjärna” i form av en masterburk som styr det hela, den finns i två utföranden med olika funktioner. En har GSM funktion som möjliggör att systemet larmar vid t.ex. låg batterispänning.

Hela systemet styrs sedan av en knappsats med 12 knappar, knapparna är programerbara vilket innebär att man med en knapp kan styra flera olika funktioner. Detta gör det möjligt med en knapp som heter ”ombord” som startar allt som skall vara igång när man är ombord.

Den stora fördelen som jag ser det är möjligheten med en decentraliserad elcentral vilket innebär att vi får enklare och kortare kabeldragning. Vi behöver tre enheter som vi får placera strategiskt i båten, förpik, midskepps någonstans och i akterstuven kanske kan vara bra placeringar.

Detta system skulle lösa de problem som vi identifierat i samband elsystemet, det innebär att vi inte behöver dra alla kablar till en elcentral utan till tre olika platser. Båten är så väldisponerad så det är ont om plats att dra fram kablar till platsen ovanför navigationsbordet, det finns ett litet utrymme under skåpet på akterkant navplatsen som kommer under durken. Med detta system behöver vi enbart dra nmea 2000 kabel dit samt matning till de elförbrukare som skall sitta där, en avsevärt mindre mängd kabel!

Tål att funderas på detta, onekligen ett spännande system!

/Tobias

Pentryfunderingar och vattensystem

Nu när värmesystemet börjar bli klart så får tankarna växla över till nästa system på listan, vattensystemet. Vi skall ha färskvatten på tre ställen, pentry, toa/dusch samt på akterspegeln.

Trevägsventilerna till akterspegelns dusch är tänkta till dränering vid frostrisk. Vår fäsrkvattenpump kommer vi placera i förkant under salongssoffan så man slipper ha den under en koj.

  

Orginaldiskhon är rund, på marknaden finns det många olika modeller men det är begränsat med utrymme och de runda som sitter normalt i Divorna är ganska maxade i sin storlek. De rymmer en normalstor tallrik och har ett ganska stort djup, 18 cm.

  

Vattenkranen är en engreppsblandare, frågan är om kvaliteten på en ”båtkran” klarar vårt planerade nyttjande av båten. Funkar det inte kan man ju alltid byta upp sig på sikt. Det kanske kan räcka med en fotpump till sjövatten i pentryt för att spola disk med,  men har vi en elektrisk av samma typ som till färskvattnet har vi ju lite redundans om något skulle hända.

/Tobias

Kylboxens storlek?

  

Det drar i hop sig till semestertider i Sverige och för att inte riskera att hamna i ett läge där vi inte kommer vidare p.g.a. uteblivna leveranser tänkte vi beställa kylbox och varmvattenberedare.

Varmvattenberedaren var ganska lätta att bestämma, en 40 liters med dubbla slingor. Problemet kom med kylboxen, vi tänker oss en färdigbygg modul ”bara” att montera.

  

Det vi har att välja på är en 75 liters eller en 92 liters, kanske kan framstå som ett enkelt val men det är ett litet problem, det saknas 1 cm i höjd för att den stora skall gå in.

Det är hörnet i första knäcken som tar i, om ni tittar uppe till höger ser ni hur irriterande  lite som den skall ner för att det skall funka. Tog en kontakt med Thermoprodukter som förklarade att boxen har en plåt på utsidan och insidan med en skumfylld kärna där kylrören ligger inbakade. Detta gör det lite svårt och riskfyllt att bara kapa bort lite i hörnet.

Räcker det med 75 liters volym?

Gör man det enkelt för sig så tar man den mindre boxen som utan problem passar och kompletterar på sikt med en frys i det utrymmet som ligger för om!

Tål att funderas över, på måndag skall vi beställa!

/Tobias

Värmesystems funderingar

Har skissat på ett värmesystem, vi har funderat mycket på hur vi skall göra och framför allt var vi skall sätta konvektorerna.

  

Systemets delar börja falla på plats. Om vi behöver komplettera får det bli med aluminiumdelar så vi inte riskerar att få problem med galvaniska strömmar. Att hålla sig till samma material i systemet ger begränsningar i utbudet. Det finns koppargrejer som vi skulle vilja kunna använda men man kan inte få allt…

  

Vi hade tänkt att löda egna kopplingar i koppar men får skippa det till förmån för andra lösningar. Priset per meter konvektor skiljer kraftigt mellan koppar/mässing och aluminium, därför hamnar vi på alu.

I och med att det är så mycket svängda ytor i båten, framför allt i hytterna ger det få platser att montera på. Det utrymmet som behöver mer värme är pentrydelen, akterhytten och styrbordssidan i salongen. Det blir till att beställa hem konvektorer och börja i ena änden och jobba sig igenom båten, man kan nog planera sig till leda. Det gäller nog att börja göra och se hur det blir.

/Tobias